Varför åkte vi hem ifrån Rhodos?
Många har frågat frågor ang. Rhodos resan som jag och mina vänner gjorde.
Tänkte svara på dessa nu.
Jag och mina två tjejkompisar Agnes och Emilia bestämde oss för att ta en månad till Rhodos, sola, bada, festa och jobba för Grabbarna Grus då vi alla av någon anledning kände att vi ville iväg från Sverige ett tag. Vi sökte jobbet som inkastare/servitris och fick det på en gång. Saker och ting förändrades under de månaderna som gick emellan, och det blev riktigt seriöst mellan mig och Ronnie, och till slut blev vi tillsammans. Det hände även saker i mina vänners liv som gjorde att vi inte var lika 100% sugna på att åka som vi hade varit innan.
Men när vi skulle åka så gjorde vi det såklart med en bra inställning. Vi träffade dessutom en super gullig tjej som åkte ensam med samma flyg som oss som också skulle jobba för GG.
När vi kommit dit blev vi inte hämtade på flygplatsen som de lovat, två utav oss fyra fick ta taxi för det fanns inte plats i den lilla bil som var meningen skulle hämta oss. Taxin fick vi betala själva! När vi kommer fram möter vi vår chef, han ger oss nyckel och info om att vi såklart ska ha wifi på rummet och att vi har det finaste rummet av alla. När vi kom fram till bostaden så funkar inte wifin och rummet var kanske inte så vi tänkt oss men herregud det funkade, såg inga större problem med det förutom att det fanns kackerlackor... överallt om nätterna!! Haha!!
Vi pratade med några som bodde på samma gård som oss och också jobbade på GG om wifit, och de typ skrattade och sa "jaa alltså de säger att det ska funka men det tar typ 2 veckor att få kontakt med han som har hand om internet sen tar det yttliggare 2 veckor att få internet att funka såå..." och vi typ suckade och tänkte "jaha, om det brukar vara så varför blir vi lovade wifi?".
Vi försökte redan första kvällen få kontakt med chefen och prata med honom ang. detta, jag får lite snabbt tag på honom och säger "Vi skulle behöva snacka med dig!" och han tar med mig till baren och säger till bartendern, "de här tre dricker gratis här okej?" och jag tackade honom så mycket men förklarade att det var inte det jag ville prata om, bartendern frågar chefen ifall vi tre var nya och vad vi skulle jobba som, han svarar "ja de är nya, de ska arbeta som säljare" trots att vi alla tre varit ganska klara med att vi framförallt ville arbeta som inkastare. Han skrattar lite åt mig bara när jag rättar honom "INKASTARE".
Vi fick aldrig chansen att prata med honom ordentligt den kvällen utan att sa att vi skulle möta honom på ett ställe morgonen efter för att prata om saker och ting, okej tänkte vi det blir bra.
Redan den här natten bokade vi flyg hem, vi kände att företaget inte var speciellt seriöst, trots att det var riktigt schyssta och allt, men det kändes inte rätt att vara där när vi fått stå för alla kostnader som flyg, transport av alla sorter, boende, mat, allt. Så vi tjänade mindre än vad vi la ut på det här arbetet, vi blev lovade saker som inte hölls och jag saknade min pojkvän sååå jäkla mycket redan efter första dagen.
Så jag ringde Ronnie kl. 3 den natten och grät och skrek för att jag var så ledsen, ville bara hem till honom. Emilia och Agnes var också ledsna och vi satt och hade lite gråtkalas haha! Ringde min storebror också, både han och Ronnie blev ju skit oroliga. Men Emilias kille var snäll och bokade flyg åt oss hem, och min käraste Ronnie lovade att hämta oss på flygplatsen.
Jag och mina två tjejkompisar Agnes och Emilia bestämde oss för att ta en månad till Rhodos, sola, bada, festa och jobba för Grabbarna Grus då vi alla av någon anledning kände att vi ville iväg från Sverige ett tag. Vi sökte jobbet som inkastare/servitris och fick det på en gång. Saker och ting förändrades under de månaderna som gick emellan, och det blev riktigt seriöst mellan mig och Ronnie, och till slut blev vi tillsammans. Det hände även saker i mina vänners liv som gjorde att vi inte var lika 100% sugna på att åka som vi hade varit innan.
Men när vi skulle åka så gjorde vi det såklart med en bra inställning. Vi träffade dessutom en super gullig tjej som åkte ensam med samma flyg som oss som också skulle jobba för GG.
När vi kommit dit blev vi inte hämtade på flygplatsen som de lovat, två utav oss fyra fick ta taxi för det fanns inte plats i den lilla bil som var meningen skulle hämta oss. Taxin fick vi betala själva! När vi kommer fram möter vi vår chef, han ger oss nyckel och info om att vi såklart ska ha wifi på rummet och att vi har det finaste rummet av alla. När vi kom fram till bostaden så funkar inte wifin och rummet var kanske inte så vi tänkt oss men herregud det funkade, såg inga större problem med det förutom att det fanns kackerlackor... överallt om nätterna!! Haha!!
Vi pratade med några som bodde på samma gård som oss och också jobbade på GG om wifit, och de typ skrattade och sa "jaa alltså de säger att det ska funka men det tar typ 2 veckor att få kontakt med han som har hand om internet sen tar det yttliggare 2 veckor att få internet att funka såå..." och vi typ suckade och tänkte "jaha, om det brukar vara så varför blir vi lovade wifi?".
Vi försökte redan första kvällen få kontakt med chefen och prata med honom ang. detta, jag får lite snabbt tag på honom och säger "Vi skulle behöva snacka med dig!" och han tar med mig till baren och säger till bartendern, "de här tre dricker gratis här okej?" och jag tackade honom så mycket men förklarade att det var inte det jag ville prata om, bartendern frågar chefen ifall vi tre var nya och vad vi skulle jobba som, han svarar "ja de är nya, de ska arbeta som säljare" trots att vi alla tre varit ganska klara med att vi framförallt ville arbeta som inkastare. Han skrattar lite åt mig bara när jag rättar honom "INKASTARE".
Vi fick aldrig chansen att prata med honom ordentligt den kvällen utan att sa att vi skulle möta honom på ett ställe morgonen efter för att prata om saker och ting, okej tänkte vi det blir bra.
Redan den här natten bokade vi flyg hem, vi kände att företaget inte var speciellt seriöst, trots att det var riktigt schyssta och allt, men det kändes inte rätt att vara där när vi fått stå för alla kostnader som flyg, transport av alla sorter, boende, mat, allt. Så vi tjänade mindre än vad vi la ut på det här arbetet, vi blev lovade saker som inte hölls och jag saknade min pojkvän sååå jäkla mycket redan efter första dagen.
Så jag ringde Ronnie kl. 3 den natten och grät och skrek för att jag var så ledsen, ville bara hem till honom. Emilia och Agnes var också ledsna och vi satt och hade lite gråtkalas haha! Ringde min storebror också, både han och Ronnie blev ju skit oroliga. Men Emilias kille var snäll och bokade flyg åt oss hem, och min käraste Ronnie lovade att hämta oss på flygplatsen.
Dagen efter gick vi till det stället som chefen lovat att möta oss på, han bad oss sätta oss och vänta på ett par fåtöljer en bit bort. Vi satt, och vi väntade, men inget hände. Till slut sa den gulliga tjejen som vi lärt känna på vägen till Rhodos till chefen att "du? När skulle vi få prata med dig?" då han satt och drack te och snackade skit med vänner, såg inte jätte upptagen ut. Han vände sig mot oss och sa "Aa juste, ehm tjejer kan vi ta det där ikväll istället? Skulle passa mig bättre. Vi ses utanför GG vid 21!"
Vi skakade på huvudena och gick till stranden. Hade en super bra dag trots irritationen. På kvällen sen var vi utanför GG den tid vi bestämt, men ingen chef. Vi väntade i ca. 15 minuter, då ringer han och säger att det kommer en annan snubba som vi kan snacka med när som helst. Vi sa bara okej, vad ska vi göra liksom?
Den andra killen kom, var jätte trevlig han med men kunde ingen svenska endast engelska. Han gav oss en varsin cider och sa sen att det i alla fall inte var honom vi skulle prata med utan det var en annan kille, vi ba "ahaaa... bortskjutet ännu en gång" men så var det. Denna andra killen skulle tydligen vara "the big boss".
Men vi sitter och väntar i yttliggare 15 minuter, då helt plötsligt dyker chefen som vi känner till upp, han som vi skulle mött från första början... Han sätter sig med oss och äntligen fick vi prata med honom. Vi förklarade att det inte kändes rätt att stanna och att vi redan bokat flyg hem. Han var ju super trevlig och förstod och så, tyckte det var tråkigt men förstod. Vi frågade men fick tyvärr ingenting tillbaka för boendet som vi betalat för en månads tid, så det kändes jäkligt tråkigt men men.
Vi skakade på huvudena och gick till stranden. Hade en super bra dag trots irritationen. På kvällen sen var vi utanför GG den tid vi bestämt, men ingen chef. Vi väntade i ca. 15 minuter, då ringer han och säger att det kommer en annan snubba som vi kan snacka med när som helst. Vi sa bara okej, vad ska vi göra liksom?
Den andra killen kom, var jätte trevlig han med men kunde ingen svenska endast engelska. Han gav oss en varsin cider och sa sen att det i alla fall inte var honom vi skulle prata med utan det var en annan kille, vi ba "ahaaa... bortskjutet ännu en gång" men så var det. Denna andra killen skulle tydligen vara "the big boss".
Men vi sitter och väntar i yttliggare 15 minuter, då helt plötsligt dyker chefen som vi känner till upp, han som vi skulle mött från första början... Han sätter sig med oss och äntligen fick vi prata med honom. Vi förklarade att det inte kändes rätt att stanna och att vi redan bokat flyg hem. Han var ju super trevlig och förstod och så, tyckte det var tråkigt men förstod. Vi frågade men fick tyvärr ingenting tillbaka för boendet som vi betalat för en månads tid, så det kändes jäkligt tråkigt men men.
Sen åkte vi hem 2 dagar senare och min älskade Ronnie hämtade oss på arlanda.
Tur att ni åkte hem! :)