Skriver av mig..
Just nu, idag, denna minut känns allt så jävla bra. Som att allt är påväg mot slutet av denna mörka tunnel jag har gått igenom. Allt trassel har äntligen börjat reda ut sig, jag har äntligen tagit mig igenom detta. Sommaren är här (i princip, vissa dagar inte) och mina vänner är de allra bästa som funnits vid min sida igenom denna svåra period. Har så mycket att tacka dom för, det finns inte ord för hur tacksam jag är. Jag älskar alla som stöttat mig av hela mitt hjärta! Har så mycket att se fram emot, Rimini med Mollan, och massa härliga, crazyy, sena, underbara sommarnätten med världens bästa människor, och sedan Spanien med killen jag älskar mest på denna jord.
Jag ber till en gud jag inte trodde fanns att denna lycka ska hålla i sig, och att lyckan även ska smitta av sig på de människor som gör mig lycklig.